Zombiegenren tillhör nog skräck- och underhållningslitteraturens ”fulare” hörn. Det är nog också en genre som mest förknippas med filmens värld. Själv har jag alltid gillat skräck, men just det här med zombies känns lite.. enahanda. Jag har noterat att fans till genren ofta slår ner ögonen och faktiskt ursäktar sig lite med att det här med zombies är mest på kul liksom. Böcker och filmer om zombies är helt enkelt underhållningsvåld och kvalar därmed in som klockrent ”Guilty pleasure”!
Perfekt läge för förnyelse helt enkelt!
In från vänster kommer Isaac Marions starkt hyllade Warm bodies. Jag har läst den på engelska men den finns även på svenska med titeln Varma kroppar, förstås.
För första (?) gången får en zombie själv föra ordet. Det är berättelsen om den odöde R som tillsammans med mängder av andra levande lik hänger i ruinerna av en flygplats (Självklart har civilisationen dukat under). Med jämna mellanrum får de en obetvinglig hunger efter levande kött och ger sig av in till staden för att äta människor. Det är under sådan provianteringsexpedition som något märkligt händer. R träffar Julie och av okänd anledning motstår han impulsen att äta upp henne. Istället tar han med sig Julie till sitt näste på flygplatsen och en ömtålig och väldigt märklig relation tar sin början. R fortsätter att förändras. Han börjar känna och tala. Han blir efter hand mer levande.
Jag ska inte avslöja mer av handlingen här, men jag försäkrar att Warm bodies bjuder på tonvis av action, dramatik och oväntade vändningar. Det är en intelligent konstruerad historia, rikligt kryddad med underfundig humor. Jag blir uppriktigt förvånad när jag hör att Isaac Marion är debutant. Han är inspirerad och säker i språket och vågar låta sin berättelse leva på ett alldeles fantastiskt sätt.
Den här boken är det perfekta försvarsvapnet nästa gång någon rackar ner på din zombie-habit. Warm bodies visar att zombieberättelsen kan vara mer än idiotiskt splatter!
/Mattias
Titel: Warm bodies (2010)
Författare: Isaac Marion
