Det handlar egentligen inte om några barn utan istället ungdomar i övre tonåren. Ombeni, en kongolesisk tjej, har hamnat på en liten ort i norrland och allt är främmande. Kylan, tystnaden, den egna lägenheten, gymnasieskolan, den timida och försiktiga befolkningen på orten. Hon känner egentligen ingen och själv känner hon sig mest som ett UFO i denna värld.
I skrämmande tillbakablickar får man veta vem hon är, vad hon varit med om och hur hon hamnat här. Hon är en bondtös från landsbygden i östra Kongo som har växt upp under kriget som varat i 20 år. Så gott som alla i hennes familj har fallit offer för kriget, eventuellt kan två systrar finnas kvar någonstans i denna värld. Hon vet inte. Själv har hon lyckats fly från den rebellgrupp som hållit henne fången som barnsoldat. Som genom ett under får hon hjälp av sagans goda fe som nästan ”teleporterar” henne till Europa och ger henne ett andra liv.
Den här delen av boken är inte riktigt trovärdig. Troligare hade varit att hon som föräldralös och medellös bondflicka kommit till något av UNHCRs läger för kongolesiska flyktingar i grannländerna.
Riktigt trovärdig är Ombeni inte heller som person. Vet man inte att hon heter Ombeni tänker och agerar hon som vilken svensk gymnasieflicka som helst. Som om hon inte var en flicka från Kongos landsbygd med allt vad hon har i bagaget.
I den andra boken återförenas hon med en av sina försvunna systrar som också hon lyckats rymma från en rebellgrupp och som fött en dotter efter en våldtäkt.
Trots att böckerna bitvis inte känns riktigt trovärdiga ger de ändå oss berättelser och bilder från det blodiga inbördeskriget i Kongo som nu har pågått i 20 år och där kvinnor är särskilt utsatta.
Titel: I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig & Min systers dotter har många pappor
Författare: Christina Wahldén
Utgiven: 2010 respektive 2011
Förlag: Rabén&Sjögren
Vill du veta mer om konflikten i Kongo - läs på wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa
 |
Bild: Creative common from Wikimedia: Kattis Ahlström reste med Unicef till östra Kongo-Kinshasa 2008. Där hon mötte kvinnor och barn som drabbats av kriget i landet. Foto: Melker Dahlstrand UNICEF Sverige
|
/Helene M Lind
