De afrikanska gudarna och förfädernas andar spelade en
avgörande roll när Haiti, som första koloniala territorium i världen, blev en
självständig nation år 1804.
Saint-Domingue är en av de rikaste öarna i Karibien i mitten
av 1700-talet och exporterar socker till hela Europa. Sockerindustrin bärs upp
av slavar importerade från Afrika. De kommer från olika riken och talar olika
språk, men gudarna har följt dem över havet och står dem bi i deras
underjordiska kamp för frihet.
 |
| Foto: Hanna Widegren |
Slaven Mackandal berättar myter och historier om hjältar och
gudar från andra sidan havet för sin slavkamrat Ti Noel medan sockervandringen
snurrar, då han plötsligt fastnar med armen i sockerpressen.
Enarmad blir han värdelös som slav men flyr upp i de otillgängliga
bergen i öns mitt där han gömmer sig undan plantageägarnas hunddrev i många år.
Han har magiska krafter och stor kunskap om örters användning. Snart blir han
den mytiske ledaren för ett stort slavuppror som reser sig över hela ön. När
snäckorna ljuder över slätten förgiftas plantageägare och boskap överallt på de
stora haciendorna och går en plötslig och oväntad död till mötes.
Så startar den dramatiska och blodiga frigörelsen av
världens första slavnation, den franska delen av Saint-Domingue. Samtidigt
pågår i moderlandet Frankrike den Franska revolutionen med frihet, jämlikhet
och broderskap. Men den nya nationens förste statsöverhuvud blir en
eurocentrisk och despotisk kopia av den franske kungen, fast själv frigiven
slav, och snart är det haitiska folket åter förslavat på sockerfälten.
Boken ”Riket av denna världen” är en klassiker från 1949 och
författaren Alejo Carpentier från Kuba berättar historien i gränslandet mellan
myt och verklighet. Han föregår genren ”magisk realism” som föddes i
Latinamerika, med sin egen berättarteknik kallad ”lo real maravilloso”.
”Tyngd av lidanden och
mödor, stolt i sitt elände, i stånd att älska mitt i sina plågor kan människan
därför inte uppnå storhet, sitt fulla mått, annat än i Riket av denna världen.”
Riket av
denna världen
Alejo
Carpentier2011
/ Helene
