Anneli Jordahl, som
skrivit denna bok, har tidigare givit ut facklitteratur knuten till ämnet
klasskillnader. I denna roman syns detta tema återigen i form av ung flicka som
längtar bort från liten tråkig hemstad, flyttar till större stad och får arbete
som hembiträde.
Romanen utspelar
sig under sent femtiotal. Mona, som är i sjuttonårsåldern längtar efter att
uppleva något nytt. Helst New York, men Östersund får också duga. För det är
dit hon tar tåget med resväska och bärbar symaskin. Hon har fått anställning
som hembiträde hos ett yngre par, Britt och Ove, där hon ska laga mat, städa
och passa deras tvååriga dotter.
Flytten till
Östersund blir inte riktigt som Mona tänkt sig. Hon får bo i familjens
vardagsrum, utan någon dörr att stänga om sig och att ta hand om den tvååriga
Katrin är till en början inte så enkelt. De lediga söndagarna som utlovats
förvandlas allt som oftast till arbetsdagar de också. Ove är nästan aldrig
hemma, han spelar i ett jazzband och det blir sena kvällar. Britt i sin tur verkar
mer intresserad av sin yrkeskarriär än av sitt barn.
Mona som vill ut i
nöjeslivet tar alla chanser att gå på fik där hon i bästa fall har råd till en
kopp fika och en liten kaka. Hon lär
känna Marta, en av servitriserna, de börjar umgås och går på dans tillsammans.
Genom Ove, möter Mona gitarristen Harold. Han är tystlåten, snygg och lite
spännande, något som Mona faller för. När Mona ska föda deras barn har Harold
för länge sedan tappat intresset. Han lever för musiken och verkar inte kapabel
att ta hand om något mer än så. Mona blir så småningom ensamstående med dottern
och cirkeln sluts när hon åter flyttar hem till sin barndomsby.
Detta är en roman
som helt igenom andas femtio- och sextiotal. Beskrivningen av kläderna,
musiken, bakverken och maträtterna är alla referenser till denna tidsepok. Men det viktigaste är beskrivningen av
samhället som i stort tecknas på ett verklighetstroget sätt. Här märks synen på
kvinnan och hur man för bara ett femtiotal år sedan såg ner på ensamstående,
ogifta mödrar.
Denna roman är väl
värd att läsas, inte minst som ett utmärkt tidsdokument. Boken är skriven på
ett rakt och okomplicerat sätt, där berättelsen om Mona varvas med stycken där
mor och dotter för en dialog om hur deras liv kom att te sig. Mona som
ensamstående mor och dottern med en uppväxt utan sin far.
Titel: Låt inte den här stan plåga livet ur dig
Mona
Författare: Anneli
Jordahl
Förlag: Nordstedts
/Monica
