Vill du läsa en bok som fångar dig så du glömmer tid och rum så det känns som du nästan är där ?
Då ska du läsa "Expeditionen Min kärlekshistoria" av Bea Uusma.
Jag älskade den och från att jag började läsa första sidan fanns den i mina tankar.
Boken handlar om Andreés polarexpedition som började i Juli 1897.
Tre män gav sig iväg i en vätgasballong med riktning Nordpolen.
Snart befinner dem sig mitt i en vit mardröm.
I trettiotreår undrar en kvinna vart hennes fästman tog vägen.
År 1930 hittas männen på en glaciär ödeö i ishavet.
Deras infrusna dagbok meddelar nödlandning efter tre dagar i luften. I månader drar de sina över hundra kilo tunga slädar över isen för att försöka ta sig till fast mark.
På vitön upphör alla anteckningar.
Varför dog expeditionsmedlemmarna innan de ens packat upp slädarna ?
De hade både varma kläder,mat, medicin och tre gevär med lådvis av ammunition.
Över hundra år senare sitter en kvinna på en fest någonstans i Sverige och är uttråkad, hon tittar i bokhyllan och av en slump drar hon ut en bok om Andreés Expedition 1897.
Hon börjar läsa och ett spännande äventyr börjar.
Vi får följa Bea då hon ger sig av på en ny expedition för att söka svaret till varför de tre männen dog.
Idag räknas hon till den främsta svenska experten på Andréexpeditionen.