I hennes huvud är det kaos. Hon beskriver det som att hon har en massa kanaler i hjärnan som alla vill ha utrymme. Ett burleskt nöjesfält, en freakshow, en t-central i rusningstid, en djurpark, en experimentell jazzorkester, ett analogt twitter…
Tack och lov finns det medicin och när hon äter den är det lugnt. Medicinen håller allt det där i schack och hon fungerar.
 |
| Foto: Helene Mikui Lind |
Hon har oansvariga föräldrar som inte bryr sig om att arbeta och tjäna pengar till mat och drägliga levnadsförhållanden för familjen.
En misslyckad författare till mamma som bara sitter hemma och skriver manus hela dagarna, blir refuserad, och börjar om på nytt. En deprimerad soffpotatis till pappa som hela dagarna i ända sitter i vardagsrummet och ser meningslösa frågesport-program på TV.
Det är Joanna är 18 år, med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som tvingas försörja familjen med sitt studiebidrag. Hon lever i misär och fattigdom, går oftast hungrig och i slitna kläder. För att dryga ut kassan säljer hon kondomer med utgånget datum från sitt skåp i skolan.
När hon ser att adhd-medicinen i burken håller på att ta slut börjar tillvaron gunga allt mer. Den är ju hennes livlina. En annan lina är Audrey som får hjärtat att vibrera och gör att hon börjar tro på monogami…
Författaren Jenny Jägerfeld , som är psykolog, har skrivit en arg och utmanande bok med mycket fult språk och svordomar över sidorna. Men också med mycket humor, värme, inlevelse och sympati.
Jenny Jägerfeld är kanske vår allra största ungdomsförfattare just nu. I sin förra bok ” Här ligger jag och blöder” skrev hon om aspergers syndrom och tilldelades Augustpriset 2010.
Bok: Jag är ju så jävla easy going
Av: Jenny Jägerfeld
År: 2013
/Helene
