Kan man tro att man är bäst i världen? Kan man få ett helt lag som är pressat att vinna, att tro det? Pia Sundhage är landslagstränaren från Sverige där man får lära sig att vara lagom tidigt, som blev förbundskapten för ett stjärnspäckat hårdsatsande amerikanskt landslag. Med USA vann hon två OS-guld och ett VM-silver innan hon slutade 2012. Nu i juni leder hon våra svenska damer under VM i Kanada. Där de bland annat ska möta just USA* med flera av de spelare som Pia tränat.
I boken ”Spela på bästa fot- Att leda med glädje” får man följa
en privatare Pia som via en matchdagbok hon för under tiden med USA:s landslag,
visar vägen till framgång på ett personligt berättat sätt.
I boken möter vi en säregen ledarstil. Sundhage är ömsom disciplinerad
och petig, för att plötsligt slå om till att vara lika laidback och avslappnad.
Hon drar sig inte för att ta upp en gitarr och bjuda på sig själv. Hon handskas
med superstjärnor som vore de vem som helst. Hon visar på vikten av att känna
glädjen inför att spela fotboll, och plockar fram leken hos stjärnorna. I leken
är vi glada och deltar på samma villkor. Sundhage vågar tro på stordåd men stunderna
där hon som barn matade bollen mot barndomens garage i Malbäck, ger henne en bra
botten. Hon tillåter sig att bli hög av lagets framgångar, men landar snart
igen. Hon är fortfarande den där tjejen som bara älskar att spela fotboll. Och
det inspirerar andra.
Bokens medförfattare Elisabeth Sohlin, bryter ner Pias
dagboksanteckningar till mer metodiska handfasta råd på hur man kan använda ett
ledarskap. Hur man bygger glädje. Men inblicken i Pias vardag och tränarliv tycker
jag ger mer. Sundhage lyckas visa hur viktigt det är med positiv feedback och
hur hon får laget att finna ett flow.
Man måste inte älska fotboll för att läsa den här boken. Är
du intresserad av hur man stärker sin omgivning inifrån och ut, och vill läsa
något som gör dig glad är det här en härlig bok att läsa.
Och i sommar dubbelt aktuell alltså.
