30 jan. 2014

Nattsagor för sömnlösa

Nattsagor för sömnlösa är Johanna Westers debutbok. Den skildrar ett år i nittonåriga Olivias liv.
Hon är en tjej som funderar och vill mycket – förväntningarna och otåligheten inför det mystiska vuxenlivet är starka, men på något sätt låter allt det nya vänta på sig. Olivia kallar till och med sin lilla lägenhet för ”Väntrummet”. Hon är medveten om att den inte är något riktigt hem, bara en tillfällig lya.
Det är också trassel och och outredda känslor mellan Olivia och framför allt barndomsvännen Pascal. Sen finns också Josef, den stora kärleken som ständigt glider undan.


Hela berättelsen utspelar sig på Södermalm och Johanna Wester är fantastisk på att fånga detaljerade observationer av miljöer och känslor. Det finns en kärlek och lekfullhet med språket som imponerar.

Tematiken med relationsdramat och ungdomens vånda är klassiskt och fint skildrat. Möjligen går både författaren och huvudpersonen vilse i flödet av alla intryck och blir en aning svikna: Wester på en stark story som håller hela vägen och Olivia på något som inte bör avslöjas för den som vill läsa boken.
De är båda två så upptagna av att registrera den berusande verkligheten att det verkliga händelseförloppet; känslorna och relationerna personerna emellan, utvecklas relativt osynligt och först mot slutet uppenbaras.

Tänkbart är att min läsning är fullt planerad och i så fall är det rasande elegant. Men jag misstänker att sådana subtiliteter är lite väl abstrakta för en ungdomsroman?
Men innan någon tror att jag dömer ut Nattsagor för sömnlösa vill jag återvända just till det impressionistiska, lättflytande språket. Formuleringslustan är påtaglig. I och med att det även är en debutbok så kommer jag absolut rekommendera Nattsagor för sömnlösa till alla som är intresserade av att skriva själva. Här finns mycket inspiration att hämta.

Inför framtiden håller jag tummarna på att Johanna Wester hittar en berättelse med lite mer rå nerv – i kombination med hennes språk kan det bli fantastiskt!

/Mattias
Titel: Nattsagor för sömnlösaFörfattare: Wester, Johanna
År: 2013

20 jan. 2014

Vill du läsa en bok som fångar dig så du glömmer tid och rum så det känns som du nästan är där ?

Då ska du läsa "Expeditionen Min kärlekshistoria" av Bea Uusma.

Jag älskade den och från att jag började läsa första sidan fanns den i mina tankar.

Boken handlar om Andreés polarexpedition som började i Juli 1897.

Tre män gav sig iväg i en vätgasballong med riktning Nordpolen.

Snart befinner dem sig mitt i en vit mardröm.

I trettiotreår undrar en kvinna vart hennes fästman tog vägen.

År 1930 hittas männen på en glaciär ödeö i ishavet.

Deras infrusna dagbok meddelar nödlandning efter tre dagar i luften. I månader drar de sina över hundra kilo tunga slädar över isen för att försöka ta sig till fast mark.

På vitön upphör alla anteckningar.

Varför dog expeditionsmedlemmarna innan de ens packat upp slädarna ?

De hade både varma kläder,mat, medicin och tre gevär med lådvis av ammunition.

Över hundra år senare sitter en kvinna på en fest någonstans i Sverige och är uttråkad, hon tittar i bokhyllan och av en slump drar hon ut en bok om Andreés Expedition 1897.

Hon börjar läsa och ett spännande äventyr börjar.

Vi får följa Bea då hon ger sig av på en ny expedition för att söka svaret till varför de tre männen dog.

Idag räknas hon till den främsta svenska experten på Andréexpeditionen.

11 dec. 2013

Webben i undervisningen av Patricia Diaz

Jag vill slå ett slag för en bok som jag fick upp ögonen för när jag råkade se slutet på författarens föreläsning på TV. Hon pratade om digitala redskap för bedömning, något som jag tycker är intressant och dessutom hade hon ett tilltalande förhållningssätt.

Boken riktar sig till oss som jobbar i skolan och behöver veta mer om hur vi kan använda datorerna i undervisningen. Författaren kom som nyutbildad lärare till en klass med 30 gymnasieelever som hade varsin dator framför sig. Hon hade inte fått någon utbildning på det området i sin lärarutbildning, menade hon. Genom att läsa hennes bok kan vi undvika att hamna i samma sits. Den är skrivet på ett språk som är lätta att förstå, det känns inte som om man behöver vara IT-pedagog för att hänga med.

Första delen av boken ger en bakgrund till datoranvändningen i skolan, varför vi inte ska bromsa utvecklingen och hur det faktiskt ser ut i dagsläget. Det är intressant läsning och jag kände mig stärkt i mina tankar att genom att utbilda mina elever i datoranvändning stärker jag dem som samhällsmedborgare.

Andra delen av boken är den som fick mig att fatta tycke för boken. Här förklarar Diaz massor av företeelser inom IKT. Jag är en nyfiken datoranvändare men känner ändå att det är svårt att hänga med i svängarna. Äntligen får jag veta vad Twitter är, hur man kan tänka sig att använda Facebook i undervisningen, vad är wikis, är allt det här något för mig? Här finns svar på väldigt många av mina frågor om datorvärlden. Medan jag läste de sista kapitlen satt jag och skrev en lång lista med länktips på siter och program där man kan få hjälp med alla möjliga saker t.ex hur man kan jobba med video på nätet men också enkla redskap för att göra någon liten omröstning i klassrummet eller att tillverka ett ”ordmoln”. Jag rekommenderar den här boken varmt till alla som känner att de vill ha lite förklaringar och stöd på vägen i hur man skulle kunna använda datorer på ett vettigt sätt i skolan.

Boken finns att låna i Infoteket så klart!

Eva Flemming


9 dec. 2013

Intressant om religion och MR

Irshad Manji är en frisk fläkt inom den muslimska världen.
Hon är journalist, feminist och öppet homosexuell.

I sitt hemland Kanada är hon en känd TV-profil genom den egna TV-showen "Queer-television" som har homosexuella kulturer som tema. När TV-showen började sändas blev många muslimer arga och upprörda och gick samman med kristna fundamentalister för att protestera mot programmet.

Irshad har funderat, tänkt och ifrågasatt mycket inom islam ända sedan hon var ung. Hon blev tidigt avstängd från Koran-skolan därför att hon ställde för många frågor. Men hon behöll sin tro.
Nu vill hon sätta sin religion under lupp, och hennes åsikter är väl underbyggda med forskning och fakta. Med det utmanar hon förstås islams manliga auktoritet.

Islam måste börja respektera olika idéer, åsikter, människor och andra religioner för att utvecklas i vår globaliserade värld. Det handlar om att värna den fria tanken, rättvisa och mänskliga rättigheter - särskilt för kvinnor, som förtycks inom islam. Varför ska mänskliga rättigheter tillhöra icke-muslimer?

Islam har i själva verket en gammal tradition av fritt tänkande, "itjihad", som under århundraden blivit kvävd och bortglömd. Den traditionen vill Irshad Manji återuppväcka.
Islam, som hon tycker är en stagnerad religion, behöver reformeras och förnyas precis som Luther en gång reformerade kristendomen.

Islam är en världsreligion och bara 20 % av världens muslimer lever i Mellanöster och många utvandrar därifrån. Resten finns i Sydostasien, Afrika och Västvärlden. Trots detta är det en rigid och intolerant "ökenislam" som förhärskar i hela världen. Denna islam vill förbjuda samskolor, förbjuda flickor att delta i undervisningen i naturkunskap, sport och konstnärlig verksamhet. Frånvaron av kvinnor i ledande ställning är nästan total i muslimska samhällen. Även inom det muslimska samhället i Väst, som annars åberopar mångfald.

Det är muslimer i Väst som måste gå i spetsen för att reformera islam. Ingen får idag kritisera islam, och allra minst icke-muslimer. Men man måste ställa frågor om islam och man måste ifrågasätta. Självkritik är viktigt. Irshad Manji säger att öppna samhällena förblir öppna därför att folk tar risken att ställa frågor - högt.

På grund av allmänhetens okunskap om islam kan "ökenislam" få fortsätta sitt förtryck, och muslimer kräva att bli accepterade under alla förhållanden. Den som kritiserar islam kallas ofta för rasist och muslimer använder detta som sköld. Västerlänningar accepterar och tolererar ofta orättvisor i multikulturalismens namn. "De kommer ju från en annan kultur". Men bara kulturer som respekterar mäns och kvinnors grundläggande rättigheter förtjänar att accepteras, tycker Irshad Manji.

Jag har läst Irshad Manjis bok "Det muslimska problemet" och tycker att den är ett intressant och friskt ställningstagande från en modig och stark kvinna. Hon sätter ord på det som vi många gånger tänker men kanske inte riktigt vågar säga av rädsla för att bli kallade rasister eller SD-sympatisörer. Inte minst får jag ny kunskap om islam i ett historiskt perspektiv. Jag hoppas att hon får bli en ledstjärna för alla som vågar tänka annorlunda.

Man kan följa Irshad Manjis kamp och delta i diskussioner på hennes hemsida www.irshadmanji.com

Bok: Det muslimska problemet: en maning till uppriktighet och förändring
Författare: Irshad Manji
Förlag: Fri Tanke förlag, 2008


/Helene



28 nov. 2013

Vem vill bli miljardär?

Vi låter elever på Estetiska programmet göra ett litet boktips idag!

26 nov. 2013

Thrillerdags!

Har just lagt ifrån mig Gone girl av Gillian Flynn. Måste nog titta lite nervöst under sängen.. Ingen där. Tvekar lite innan jag släcker lampan.

Kanske är det för att jag inte är någon van thrillerläsare som den här boken fick blodet att isas? Men det kan också vara att det är en rasande skickligt komponerad berättelse. Det är många oväntade vändningar innan det oroväckande och dissonanta slutet. Dessutom har Gillian Flynn lyckats undvika nästan allt yttre våld. En bedrift i en genre där offren brukar staplas på hög (Vädrar mina fördomar lite här, som sagt ingen van thrillertrillare).
Spänningen ligger snarare på det psykologiska planet. Handlingen kretsar kring ett gift par: Nick och Amy. Amy försvinner och det finns tecken på strid i hemmet. Naturligtvis blir Nick misstänkt för försvinnandet. Vi möter Amy främst genom hennes dagbok. Den skildrar hur en från början rosenskimrande kärlekshistoria gradvis faller sönder till ett äktenskapligt helvete. Nick berättar också sin sida av berättelsen. Men vem av dem är sanningsenlig? Vad är det som har hänt Amy egentligen?
Flynn väver på ett naturligt sätt in samtiden i berättelsen, med finanskris, Facebook och hur nätet vänt upp och ner på tidningsbranschen. Gone girl har en stark nukänsla. En del av dramat utspelas till exempel i reality-TV och på videobloggar.
Gone girl leker på flera plan med läsarens förväntningar och lojaliteter, utan att vara krånglig eller svår – mästerligt!

[Uppdatering 27 nov: Finns nu på svenska med samma titel.]

/Mattias Axén
Titel: Gone girl (2013)
Författare: Flynn, Gillian

14 nov. 2013

Hur får vi ett mer tillåtande HBTQ-klimat på Gotland?

Denna vecka är det Pride vecka på Gotland.
Det är nu andra året och började förra året med en helg som nu utvecklats till en hel vecka med allt ifrån regnbågsyoga till lifestories och massor av intressanta föreläsningar.
Jag har varit på en av dessa intressanta föreläsningar som handlade just om min rubrik Hur får vi ett mer tillåtande HBTQ-klimat på Gotland?

HBT är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Q:et står för queer och är ett svåridentifierat begrepp för ett sätt att se på samhället genom att ifrågasätta normer, framför allt könsnormer och sexuella normer. Det kan även vara en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska begränsa ens liv. Queer kan användas som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning och kan då betyda att man inte bryr sig om vilket kön man blir kär i.

Föreläsningen inleddes av Elisabet G Nidsjö Psykolog sen 17 år tillbaka och har jobbat en stor del med vardagsrelaterat våld inom HBT.

Hon började med att berätta att det finns två könskategorier "manligt" och "kvinnligt" som man bör rätta sig efter. Utgångspunkten är att alla tänder på eller blir kära i någon av det motsatta könet.

Vem/ vilka påverkas av detta? ALLA !!

Konsekvenser av heteronormalivitet blir då att hemlighålla förhållande och relationer, man lever i en lögn och döljer, blir inte sedd för den man är.
Man blir osynlig och ses som avvikande.
Det blir ett vi och dem tänkande.
Vi utgår från att våra barn/ungdomar kommer att bli kära i någon av motsatta könet.
Konsekvenserna blir
- utanförskap
- skam och skuld
- självförakt
- självdestruktivitet
Elisabet fortsatte sedan att tala om "Hälsan på lika villkor?"
Diskriminering kan vara en viktig orsak till den psykiska ohälsan bland homo-bi-trans personer.

Heterokvinnor mellan 16-29 år som försökt ta sitt liv är 8%.

HBT-kvinnor som försökt ta sitt liv är 21%.

Heterokvinnor mellan 45-64 år som röker dagligen är 22%.
HBT-kvinnor i samma ålder ligger siffran på 45% mer än dubbelt så mycket.

Heterokvinnor mellan 16-29 år som utsatts för kränkande behandling är 38% motsvarande HBT-kvinnor på 65%.

Heteromän i samma ålder är siffran 24% och HBT-män mer än dubbelt så många 49%.

Heteromän som utsatts för våld är 10% motsvarande HBT-män på 46%.

Det innebär hatvåld, hedersrelaterat våld och familjevåld.

Dessa siffror är skrämmande.

En sammanfattning av dagens hälsoläge bland HBT-personer är att de har en sämre fysisk och psykisk hälsa, är mer utsatta för våld och får mindre stöd av sociala nätverk och mindre hjälp av samhället.
Det finns ingen struktur i samhället för HBT-personer.

Vad kan vi då göra tillsammans för att få ett tillåtande HBTQ-klimat på Gotland som var denna bloggs rubrik ?

SYNLIGGÖRANDE - ALLA ska känna sig inkluderade i landstinget.

KOMPETENS - i mötena med HBT-personer.

BEMÖTANDE - på ett respektfullt och lyhörande sett oavsett sexuell läggning.

Mötesplatser finns redan för unga HBT-personer runt om i landet och här på Gotland finns Fenix som en gång i månaden har tema kvällar för just HBT- ungdomar.

RFSL har också en utbildning där man blir HBT-certifierad, Regnbågsmärkt och efter färdiggjord utbildning får man ett klistermärke att sätta upp för att påvisa att ALLA är välkomna oavsett sexuellläggning.
Man kan som företag, skola ta in en utbildad HBT- person som håller i utbildningen.

Så sammanfattningsvis av föreläsningen om ett mer tillåtande HBTQ-klimat och hur vi ska nå dit är att föra in mer kunskap redan från dagis och i skolor till alla arbetsplatser genom information och öka synligörande genom skräddarsydda utbildningar.

Slutligen räckte en människa upp handen och sade " Jag vill inte bli tolererad, jag vill bara vara "

/ Linda