Ibland bara måste man

Kaliforniens återinförande av förbud mot homoäktenskap känns långt borta när man läser "Ibland bara måste man" av den amerikanske ungdomsförfattaren David Levithan.
Obama fick både skäll och bifall när han svängde i frågan om homoäktenskap strax före valet  och blev landets förste president att stödja sådana. Men bara i nio av USAs 50 delstater får man gifta sig om man är av samma kön.
I David Levithans bok utspelas en kärlekshistoria mellan killar i en amerikansk High School. Det blir kärlekstrassel, missförstånd och intriger mellan tre som jag tror väcker minnen och igenkännande hos alla som är eller har varit unga och kära.
I Levithans High School-värld finns inga heteronormer. Man får vara den man är och flera av eleverna är könsöverskridare. En del vill inte definiera sig och andra väljer fritt. Skolans fotbollshjälte är transvestit och går i högklackat när hon inte spelar match eller tränar. De flesta är goda vänner och månar om varandra vare sig de är gay eller straighta. De lever i en värld full av kärlek och vänskap. Den ende som har det svårt är en gay-kille med konservativt kristna föräldrar som försöker omvända sonen genom att isolera honom från yttervärlden. Men i den här amerikanska småstaden  finns PFLAG, Parents friends of lesbians and gays, en organisation som är lika stor och viktig som Hem & Skola-föreningen. Och Paul som är bokens berättar-jag kom ut ur garderoben redan i förskolan.
Boken platsar definitivt i listan med litteratur på temat "Kärlekens många ansikten".
Läs mer på David  Levithans hemsida www.davidlevithan.com

Ibland bara måste man
av David Levithan


 David Levithan at the 2011 Texas Book Festival, Austin, Texas, United States
Photographer Larry D. Moore CC BY-SA 3.0. 4

/Helene

Om det var krig i Norden

Låter det som ett inlägg i debatten om att vi behöver ett starkare försvar i Sverige?
Nej, inte precis.
Boken är ett tankeexperiment kring hur det skulle kunna vara om det blev krig här i Sverige.
Du bor i Stockholm där bomberna faller och krypskyttar befinner sig runt Sergels torg. Varje dag måste du gå över torget för att hämta färskvatten från en tankbil.
Till slut tröttnar du och betalar en människosmugglare för att ta dig till ett arabland där det är lugn och ro.
Du fixar falska id-handlingar och falska bevis för att du varit politiskt aktiv, så att du ska ha underlag för en asylansökan.
Men livet i det varma arablandet  blir inte riktigt vad du tänkt dig. Det tar två år för din asylansökan att bli beviljad och under tiden måste du sälja kakor för att försörja dig (här finns inga socialbidrag för asylsökande). Araberna gillar dig inte för du konkurrerar ju med de inhemska kakförsäljarna. Och inte kan du språket heller för du får ingen språkundervisning så länge inte din ansökan blivit beviljad.
Du lever i ett slags limbo, hör varken hemma här eller där.
Författaren Janne Teller är dansk och boken "Om det var krig i Norden" har givits ut i många länder bl a Tyskland, Frankrike, Spanien, Ungern och är fyndigt formgiven som ett EU-pass. År 2012 fick den Teskedsordens bokpris i Sverige.
Janne Teller har är statsvetare och har arbetat som rådgivare inom konflikthantering och fredsprocesser både för EU och FN.

Bok: Om det var krig i Norden
Författare: Janne Teller
utgiven på lilla Piratförlaget 2012


Källa: Army street art i Kolding Danmark av s.Juhl via wikimedia commons

   / Helene

I bibliotekens och böckernas värld…

”VAKNA, VARFÖR LIGGER ni där? Biblioteket öppnar inte förrän om två timmar, här får ni inte vara. Det är ju höjden, låsa in låntagarna hos mig i källaren.”

Bibliotekarien på geografiavdelningen upptäcker en morgon att en låntagare råkat bli inlåst på biblioteket över natten. Detta är till en början något som bibliotekarien inte alls uppskattar, men ganska snart inleds en form av kommunikation mellan de båda. Eller snarare en envägskommunikation, där bibliotekarien håller låda och den av misstag inlåsta låntagaren lyssnar.

Hela boken är alltså byggd som en enda lång monolog där denna bibliotekarie talar om både litteratur, bibliotek och sitt eget liv. I ena stunden beskriver hon sin kärlek till böcker och bibliotek och i nästa stund ondgör hon sig över klassifikationssystemet Dewey som hon inte finner funktionellt. Bokens titel, Kod 400, är för övrigt tagen från just detta klassifikationssystem som är uppbyggt av sifferkoder.

Genom det enkelriktade samtalet målas ett personporträtt upp av en medelålders, ensamstående bibliotekarie som arbetar någonstans på ett franskt landsortsbibliotek. Emellanåt kan det kännas som att huvudpersonen blir till något av en karikatyr och att det är en nidbild av bibliotekarieyrket som målas upp. Dock lyser den äkta kärleken till böcker och bibliotek starkare och Kod 400 blir i stället en form av manifest för litteraturen och läsningens betydelse.

Förväntar du dig en bok med fart och innehållsrik handling, så kommer du att bli besviken. Men vill du läsa en bok i lugnt tempo som på ett annorlunda sätt tar upp litteratur och bibliotekens värde, så har du hittat rätt.

Kod 400 är den franska journalisten Sophie Divrys debutroman. Om sig själv skriver hon i bokens förord: ”Jag tycker om aubergine, olivolja, mammas marmelad, jag avskyr bilar, jag har ingen mobil, jag är feminist och jag har fobi för öppna dörrar.” […]

Författare: Sophie Divry

Titel: Kod 400

Sidor: 93

Förlag: Sekwa

Vill du känna lite glädje i vintermörkret..?

Då rekommenderar jag denna bok som även finns filmatiserad med härliga Julia Roberts i huvudrollen.
Den är både lättläst, rolig och slukade mig direkt.

Boken börjar med en kvinna som precis kommit in i sin 30 årskris.

Hon är gift, bor i ett hus utanför staden, har ett framgångsrikt jobb och försöker få barn men inom henne fattas den inre lyckan som inte kan köpas för pengar. Hon skiljer sig och går in i en depression som tillslut får henne att bestämma sig för att ge sig ut på sitt livs resa under ett år.

Hon får lära sig konsten att njuta i Italien, konsten att nå sinnesro i Indien och konsten att hitta sin inre balans i Indonesien.

Boken är väldigt inspirerande och handlar om att finna sig själv när man tar ansvar för sitt eget mående samtidigt som det är en reseskildring.

Jag drogs verkligen in i boken och hade svårt att lägga ifrån mig den tills sista blad.

Den är fylld med glädje, drömmar, mystik och mycket mer.

Slutligen kan jag bara säga läs den !

Titel: Lyckan, kärleken och meningen med livet

Författare: Elizabeth Gilbert

/Linda Sandström

Inte så lite bra..

Ibland lönar det sig att nappa åt sig en bok med trist omslag i biblioteket. Att omslaget är lite tråkigt är nog den allvarligaste kritik jag kan komma på om A tiny bit marvellous av Dawn French (Engelska). Om författarens namn verkar bekant så är det inte konstigt. Det är nämligen samma Dawn French som utgör ena halvan av komikerparet French & Saunders som ligger bakom succén Helt hysteriskt och tonvis med härlig brittisk TV-humor.

Glädjande nog funkar Frenchs talanger även i romanform. Detta är berättelsen om den ganska skruvade familjen Battle. Händelserna skildras från de olika familjemedlemmarnas synvinkel i ett slags dagboksform och i många fall får man deras vitt skilda syn på samma skeende. Det känns originellt och väldigt roligt. För detta är något så ovanligt som en humoristisk familjeskildring. Tonåriga dottern Dora mår inte särskilt bra och mamma Mo (Yrke, Barnspykolog) har medelålderskris. Det är en jobbig tid och familjen är i rätt rejäl gungning.

Det skulle kunna bli ett ångestladdat, nattsvart drama men French har som sagt valt den humoristiska vinkeln och resultatet är fantastiskt bra. Mamman försäkrar t ex ständigt sig själv om att hon har situationen under kontroll (hon är ju Psykolog gubevars!), medan dotterns skildring röjer henne som kontrollerande, osäker och ganska förvirrad. Sonen i familjen genomgår, ahem, ett slags identitetsförvirring. Den enda person som inte kommer till tals (förutom hunden Poo) är pappan. Han bara finns där som ett slags husdjur. Han tas ganska mycket för given och man förstår efter hand att det är han som faktiskt får familjen att fungera.

Som ni förstår rekommenderar jag den här boken varmt. För alla som har den minsta anglofila ådra är språket, stilen, handlingen – ja allt(!) rena Julafton. Möjligen kan man invända (förutom omslaget) att de inledande kapitlen är något sävliga i tempot. Men det är en petitess – jag utlovar riklig läsglädje till alla som hänger kvar.

/Mattias Axén

Titel: A tiny bit marvellous (2010)

Författare: Dawn French

Hur var det att leva i de afrikanska kolonierna vid förra sekelskiftet?

Under senare delen av 1800-talet hade västeuropa lagt beslag på och delat upp hela Afrika mellan sig. Man såg Afrika som den källa av naturtillgångar som skulle bygga upp utvecklingen av Europa under 1900-talet.

Genom den unga svenska flickan Hanna får vi uppleva Portugisiska Östafrika (nuvarande Mozambique) alldeles vid förra sekelskiftet 1904-1905.

Hanna är en fattig tjej i övre tonåren från Norrlands inland. Född i en kall och dragig timrad stuga vid älvstranden och skogens slut. Fjällen som fond. Familjen lever av de grödor de själva odlar med hjälp av hacka som enda teknik. De är utlämnade till vädrets makter såväl den korta sommaren som den långa och kalla vintern. Blir det torka blir det missväxt och hunger.

Ett sådant missväxtår blir Hanna ensam ivägskickad av sin mamma till en okänd kuststad. En mun mindre att mätta i familjen! Hanna får jobb på en modern ångbåt som kocka och hamnar efter några månader i kolonin Portugisiska Östafrika. Och ödet vill att hon blir ägarinna till en av kolonins bästa och mest lukrativa bordeller.

Men Hanna är inte alls bekväm med den rådande ordningen i den portugisiska kolonin där vita utnyttjar och förtrycker svarta. Hon ser hur ilskan sjuder under ytan, och hur rädda de vita är för att förlora sin makt.
Själv känner hon med sin bakgrund som fattig svensk bondflicka allt större samhörighet med den svarta befolkningen som hon tar parti för, och snart begår hon ett oförlåtligt brott i de vitas ögon.

Boken heter Minnet av en smutsig ängel
Författare Henning Mankell

By Thommy [Public domain], via Wikimedia Commons

/Helene

Den här veckan låter vi elever från Elfrida stå för boktipset!



/Mattias A.